På västfonten inte nytt.....

Så lyder titeln på en roman som skrevs 1929 och som beskriver krigets fasor under första världskriget. Så våldsamt är det inte här utan titeln beskriver mest att det inte händer så mycket för tillfället. Det är lastbilskörning på helgerna och så mest arbete framför datorn i veckorna. Det som också hänt är att analyser på de allra första potatisleveranserna kom idag. Det är väl ungefär som man kunnat förvänta sig. Mest är det skorvanmärkningar som drar ner resultatet. I snitt ligger det väl på 12 felenheter som grundpriset är baserat på. Med tanka på alla som har rötproblem får man vara glad. Jag fick också lov att tömma mina vagnar under veckan som gick på Procordia i Eslöv. Men när jag får leverera de som ligger i stuka står skrivet i stjärnorna.

Här kommer lite bilder från lastbilsturerna. Esther var med i lördags och det var riktigt spännande för henne att träffa kossor och kalvar....

 Det är en imponerande mängd kor

 Här kommer Magnus och skrapar in ensilaget till djuren

 Esther och kalvarna är lika nyfikna.

 De var hungriga och Esther tyckte att de förde för mycket oväsen. Kalvarna lever i princip helt utomhus och mår på så sätt bättre fria från sjukdomar. De har också ett litet hus att krypa in i..

 Här mjölkas det för fullt. Två rader med 16 kor i varje rad som mjölkas samtidigt

Här börjar visst Esther bli lite trött. Dags att gå till lastbilen o lägga sig...

Agritechnica....

Vi brukar ha som tradition att åka till Hannover och Agritechnica. I år har återbud gjort att det finns ett par platser över. Så om någon är intresserad så skriv en kommentar tillbaka så tar vi det därifrån.

Vi åker bil och tar med husvagnen. Det fina med detta är att det finns en campingplats mindre än två minuters promenad från en av entreerna. Man slipper alltså tillbringa en massa tid i buss för att ta sig till mässan.

Vi åker på kvällen den 14 nov och är hemma igen på kvällen den 17 nov. Det innebär nästan tre hela dagar på utställningen som säga vara världens största. Om man ska se allt utan att stressa för mycket så behöver man denna tid. Kostnaden för det hela är att vi delar på kostnaderna som uppstår. Så om det är någon som tycker det är intressant så skriv en rad bland kommentarerna.........

Vintertid.....

Så kom äntligen insprutningspumpen av och o-ringen kunde bytas ut. Jag hade lite fjärilar i magen när jag började demonteringen. Det vill ju till att pumpen hamnar i samma läge som innan den demonterades. Men det finns en låsning på motorn som låser den i rätt läge och en på insprutningspumpen. Det största problemet var de två muttrar som satt och höll insprutningspumpen på baksidan av pumpen. Efter många försök med olika kombinationer av förlängare fick jag så till sist loss dem.

En besvärlig rackare till mutter. Men till sist nådde jag den med en två förlängningar..

När sedan pumpen var av var det en enkel match att byta o-ringen. Och så tillbaka med pumpen igen. Lite nervös var jag när jag vred om startnyckeln men den gick fint igång....Skönt.....Och lite stolt är man trots allt att man lyckades fixa det själv...

Här ligger pumpen med ny tätningsring...

Idag har så spannmålspannan startats. Solvärmen räcker inte längre riktigt till nu när dagarna blir kortare och när inte bara varmvatten ska värmas. Men det är förbluffande att se att när solen är framme är det inte ovanligt att solfångaren  snabbt sticker upp i 70 grader när solen ligger på.

Oförklarligt???...

Skördearbetet är över. Nu är det bara sockerbetorna kvar och även upptagningen av dessa rycker närmare. Det är knappt tre veckor dit och en liten oroskänsla finns att vädret skall ställa till det med mycket regn. Men betor är bra på att suga upp det vatten som kommer till skillnad från potatis som varit avdödade en månad innan skörden sker.

Tiden ägnas åt diverse eftersatta projekt. Ett av dem är att åtgärda ett oljeläckage på den stora traktorn som den dragits med under lång tid. Det är troligtvis en o-ring som sitter mellan insprutningspump och motor som torkat in. För att ta bort den olja som läckt ut och bundit damm och smuts behövde den spolas av. Så i måndags drogs högtryckstvätten ut efter att som inomhus som skydd för frosten via haft under senaste veckan. Sist jag använde den fungerade den perfekt men när jag nu kopplar upp den hör jag att den inte går mer än på två faser innan den dör bort fullständigt. Det visar sig att jordfelsbrytaren löst ut och efter lite logiskt felsökningsarbete så finner jag att den löser ut då jag vrider på strömbrytaren på tvätten. Det värsta befaras och i går morse ringer jag så till en verkstad nere i Gärsnäs som servar Kärcher tvättar. "Ja, kom ner med den så tittar vi på den lite snabbt, men är det motorn så är det inte lönt att göra nåt åt den. Det är bara att köpa en ny". Inget vidare alternativ precis. Jag kopplar släpet efter bilen och när jag ska samla ihop elkabeln till tvätten upptäcker jag vad som är fel. Ja, kabeln är praktiskt taget avbränd och det är ptroligt hur den bara kunnat fungera tidigare. Jag skänker också en tanke till jordfelsbrytaren som fyllt sin funktion.

Här en nästan avbränd kabel...

Det är bara in i verkstaden för avkortning av kabeln och efter 10 minuter går så tvätten som en klocka igen, fantastiskt skönt.

Och just nu väntar repobjektet på att få insprutningspumpen bortlyft och o-ringen utbytt. Jag funderar just nu på hur en av muttrarna som håller pumpen på baksidan ska kunna tas loss. Det blir nog att ta ett samtal med Per Ola om det....

Det bidde inget med det....

Det har gått ett bra tag sedan jag sist rapporterade här på bloggen. Det betyder inte att det inte hänt något. Det är snarare så att tiden att sitta framför datorn har varit ytterst begränsad. Och om jag ska kommentera rubriken så syftar den till leveransen av potatisen. Det blir inget av med det under veckan, utan senaste löftet är att de ska kunna komma igång i nästa vecka med två leveranser per dag. Det kommer att fungera så att vi som inte har lagringsduglig potatis av sorten Victoria solidariskt får dela på mottagningskapaciteten.

Tisdagen bjöd på riktigt ostadigt väder med intensiva regnskurar.

Man kan riktigt se hur vattnet faller ner från himlen...

Efter regn kommer ju solsken och så också denna gången. Problemet under denna årstiden är dock att solsken i regel också följs av kalla nätter. Så också denna gång.

När torsdagen så kom hade det torkat upp så pass att det det gick att börja plocka potatis igen. Jag hade också satt på den glesa sållmattan. Den har ett avstånd mellan tenarna på 52 millimeter och även om jorden är väldigt blöt så kan den inte annat än att rinna igenom. Plockningen under torsdagen gick fint men med en gnagande oro över hur kallt det skulle komma att bli nästa natt. Oro dels för potatisen som ligger i jorden och dels över den potatis i stuka som bara ligger under en tunn plastfolie.

Redan på torsdagskvällen började temperaturen att falla raskt. Jag såg på den trådlösa mottagaren till min lilla väderstation hur den raskt föll och strax efter nio då jag gick och lade mig så var den nere på 2,2 grader. Vid halv sex då jag gick upp hade den fallit till minus 0,3 och vid 7 var den nere och vände på 1,1 minus. Det låter kanske inte så mycket men för potatis direkt under en tunna platsfolie behövs det inte så mycket.

Prognosen var ju fortsatt kalla nätter, ännu kallare än den första. Det blev ett snabbt beslut att lägga på ett lager halm.

En kall krispig morgon.....

Problemet vara bara att jag inte hade någon halm i rundbalar. Men ett snabbt samtal med Per-Ola löste problemet. Så det vara att plocka fram nätet som en gång i tiden användes för betstukan. Nätet gör att det är betydligt lättare att få bort halmen från stukan när det är dags att täcka av den.

Per Olas teleskoplastare gjorde att man fick upp belen mitt på stukan och det var sedan lätt att bara dra ut halmen. Så det hela var klart på drygt en halvtimme.

Frosten hade gjort att det frusit till en skorpa på drygt en centimeter. Så inte förrän vid halv elva var jorden så pass mjuk att den föll igenom potatisupptagaren. Men när vi väl kom igeång gick det som bara den. Jag lade i en växel högre på traktorn eftersom jag behövde vara färdig senast vid fyra. Men redan vid halv tre var vi färdiga med potatisskörden 2011. Det var riktigt skönt att kunna lägga på den sista halmen och så plasten över alltsammans.

Så hem, in i duschen iväg till Eslöv och Magnus lastbil. Det var en skön avslappnad känsla att få sätta sig bakom ratten och veta att potatisen var skördad och allt i ordning. Vid nio tiden nådde jag så fram till gården ca tre mil norr om Kalmar där vi skulle lossa massa nästa dag och efter lite snack med Danny som kommit fram strax inna mig och Otto som kör Mega pack maskinen så var det dags att krypa till kojs.

Dagen efter var det så efter lastning av betor utanför Vassmolösa att styra kosan mot Örtofta. Av med betor, på med massa och så en sväng hemom för en snabb dusch och för att hämta Esther som skulle med.

Ellen skulle jobba dygn och Esther ville hellre åka med mig än att vara hos farmor och så fick det bli. Vi lastade i kudde, täcke, lite gosedjur, mat, lite godis, dvd- och cd skivor och så var det bara att åka.

Esther klar för avfärd...

Färden gick över Växjö där vi stannade för ett besök på MC Donald och sedan vidare till en ort som heter Ruda, nånstans mellan  Högsby och Ålem ca en 4 mil nordväst om Kalmar.

Väl framme laddades tv:n med Esthers speciella Favort, filmen bilar med Blixten Mc Queen. Nånstans under filmen somnade jag och antagligen Esther med och efter en stund gick jag upp och stängde av tv:n.

Det är mysigt att ligga i överslafen och titta på film...

Här äts det frukost bestående Risifrutti....

Så, efter att bilen lossats var det åter dags för betor, på samma ställe som dagen innan. Ett snabbt samtal till Magnus som vi skull lasta hos, så kom han med lastaren.

Här är Magnus på väg med en grep sockerbetor....

Esther reglementsenligt klädd....

När vi så hade lastat färdigt och finjusterat mängden betor på lastbilen, det är ju viktigt att ha rätt mängd med sig på en så tur. Nordzucker betalar nämligen inte för överlass och därför gäller det att inte få på för mycket.

Så till sist lite snack med Magnus betodlaren och grannen Ingvar som dök upp precis när vi var färdiga.

Två småländska betodlare, Magnus Carlevad och Invgar Danielsson

När bönder träffas så där är det ju alltid snack om väder o vind, grödor o annat. De berättade för mig att det var sista året de var betodlare. Så efter säsongen går deras odlingskvot ut till försäljning. De dolde inte sitt missnöje över Odlarförening och Nordzucker som de menar inte lyssnar på dem när det gäller frakttaxan för de odlade sockerbetorna. Trots att de själv står för den del av frakten som överstiger 8 mil, och det gör det definitivt från Kalmar, så tvingas de att acceptera den fraktkostnad som Nordzucker debiterar dem.

De vill istället själv förhandla frakterna viket de inte får. Så nu var det sista året med betor för dem och lastbilcentralen går miste om värdefulla returlass från Kalmar. Ibland är inte livet enkelt och logiskt.....

Ordentligt blött....

Ja, bilden talar sitt tydliga språk. De senaste regnen har gjort att det blivit ordentligt blött. Förra nattens tillsammans med gårdagens 19 millimeter har gjort att vi för de senaste 7 dagarna är uppe i 35 millimeter.

Med tanke på att ingen potatis är lagringsduglig och blötan så blir det ingen potatisupptagning, varken idag eller i morgon. Vi får göra en ny bedömning efter värderleksprognosen i morgon bitti, men som det ser ut nu så lovas det mycket regn i nästa vecka och då skall jag försöka plocka upp allt på torsdag och fredag för att lägga i stuka. Och om det blir som Martin på Procordia lovat så börjar mottagningen av mina potatis i nästa vecka. Vi får hoppas han lever upp till sina ord.

Leveransstopp

Turen till potatislagret blev ingen behaglig upplevelse. De var helt enkelt för dåliga att lagra in och nu står hoppet till att min sort skall börja processas i Eslöv nästa vecka. Just nu kan jag under inga omständigheter plocka några potatis på grund av regnet men med det nedslående resultatet försöker jag ksjuta upp potatisplockandet så länge det går. Den bästa lagringsplatsen för dålig potatis är i marken trots allt. Det känns lite hårt att se för övrigt stora fina potatis vara helt intakta i ena änden och så helt ruttna i den andra....

Ny vecka....

Så var helgen över och en ny vecka stundar. Det har varit två fantastiskt vackra höstdagar ute i lastbilen med färd genom det bedövande vackra höstlandskapet.

Första dagen var alldeles utanför Alvesta.

Här står bilen klar för att tippa...

Här tippar mattias som är före mig .....

Tippning sker efter ett noga uppgjort schema där alla har sin tipptid som skall hållas. Och ve den som inte håller tiden eller som i en okunskap försöker komma före. Men det är god sammanhållning, alla hjälper alla för att det skall flyta så bra som möjligt.

Efter tipp i Alvesta var det så iväg för betor till Lister och sedan Örtofta, av med betor, nytt lass med massa och så vidare upp igen. Så vid niuotiden kunde jag dra i handbromsen uppe i Horn som ligger mellan Kisa och Vimmerby.

Vi vaknade till en kall och klar morron och man kände hur det bet i örsnibbarna. Ett missförstånd gjorde att vi kom igång med tippningen först vid sju istället för sex som det stod på schemat. Efter tippning denna gång så var det så färd mot Jämjö i östra Blekinge för ett lass betor. Och vid halv fyra tiden var så arbetet slut.

En bedårande vacker vy...

Lite mer potatis....

Morgonen bjöd på ett riktigt väderomslag, endast 6 grader på morronen, friskt och klart. Det regn som kom igår hade sjunkit undan fint och förhållandena var idealiska för potatisupptagning.

En fantastiskt vacker morgon.....

Potatisplockare som skiner ikapp med solen...

Så fram till vi tre tiden hade vi vagnarna fulla, riktigt skönt. Nu får vi bara hoppas att potatisen är bra nog för lagring i Kävlinge. Jag har en tid på måndag morgon. Dessvärre ser inte väderleksprognosen speciellt lovande ut, det spås uppemot 30 mm på söndag måndag. Det är definitivt inget vi behöver.

I helgen blir det mer lastbilskörning. Ikväll upp till Alvesta för att lossa massa i morron bitti och sedan betor till bruket och massa till Horn som ligger nordost om Vimmerby. Ska bli skönt att rikta tankarna mot nåt annat än potatis.......

Regn......

Så har vi återkommit till ett gammalt och slitet tema, regn. Redan i morse hade det kommit två millimeter. Som de flesta nog förstått så är detta med att lägga stuka med potatis något som jag gillar. Vad gör man då, jo man försöker hitta sätt att undvika detta. Potatisen som vi tar upp faktiskt hyggligt fina ut och jag var inte särskilt nöjd med beskedet att de inte var lagringsdugliga.

Så när jag var i Eslöv och levererade potatis igår så bad jag dem att ta ut ett separat prov. Detta tog jag bak på pickupen och körde till Kävlinge med för analys. Och de var så bra att jag nu fått lov att komma med ett lass dit för inlagring.

Tyvärr har det småregnat hel förmiddagen så jag använde tiden för att få på de breda hjulen på traktorn så att den är beredd när  det nu går att plocka igen.

Radodlingshjulen fick sig en avspolning innan de åkte av

Det har regnat hela eftermiddagen och regnmätaren visar just nu  9,1 millimeter så alla planer på plockning idag är skrinlagda. Hoppet är nu plockning i morgon förmiddag för leverans i morgon eftermiddag. Men de är ännu så länge ett oskrivet kort.

Ännu en dag i potatisens tecken.....

Det mesta kretsar kring potatisen i dessa tider. Så också idag. Så efter att Esther lämnats på dagis så drog jag iväg med de potatis som låg lastade på mina vagnar mot Procordia i Eslöv, eller Felix som är det största varumärket för anläggningen där. Efter lite strulande med den automatiska vägningen så var det då dags att backa till tippfickan. Förutom att banden går lite långsamt så fungerade allt fint. Det är i princip så att potatisen, efter tvätten går direkt in i fabriken. Och det märktes gott att det var en livsmedelsfabrik, den allra ljuvliga doft av mat låg tät över området. Det luftade så gott av stekt lök, pannbiff och friterad potatis. Tyvärr får man inte fotografera på området så det blev inga bilder därifrån

Efter en snabb lunch var det så dags att plocka potatis igen. Det märks verkligen att det börjar torka upp nu och den hårda vinden gjorde att det dammade ganska duktigt. Vi slutade vid kvart över fem för att täcka stukan innan mörkret kom.

Jag hade bett Per Ola att komma med sin teleskoplastare för att fylla i de små groparna som blir mellan lassen då man tippar.

Det går fint att nå in med teleskoplastaren...

Jag vill får en så jämn stuka som möjligt om jag nu skall täcka med halm. Vi får se på fredag hur jag gör. Det har att göra med hur länge potatisen skall bli liggande.

Två åskådare som väntar på att få lägga på platsen...

Och här är resultatet

Så är stukläggningen igång....

Efter en natts lite dålig sömn (lite svårt att skläppa tankarna på den dåliga potatisen) så var det dags att starta upp förberedelserna. Först iväg till Hörby Lantmän för att skaffa täckplast för att täcka stukan och sedan till Jonas på Klinta för att låna hans högtippare. Detta för att få lite bättre volym på stukan. Så strax efter 10 var vi så igång med plockningen. Det har gått fantastiskt bra och nu ikväll har vi fått upp nästan två hektar. Då har vi ändå hållit en dryg timme för att hämta Arthur vid skolan och så fick jag hem och byta en brytbult till skäret efter en stenkänning. Och visst finns det en del sura potatis. Det är bara att hålla tummarna att de klarar ett par veckor innan det är dags för leverans. Dock får jag tippa det som är på mina vagnar och jag ska vara på Felix vid 10 i morgon.

Här är lite bilder från dagens plockning....

Tittar man noga kan man faktiskt se att det ryker...

Här är vi på väg mot stukan...

Det är svårt att se att det finns rötskadad potatis...

En släng av uppgivenhet.....

Det känns lite tungt ikväll. Vi har så smått börjat plocka av Victoria potatisen och det finns rötskadad potatis bland dem. Var och en kan säkert förstå att det inte känns så tråkigt och jag förbannar min eftergivenhet att odla en sort som är väl dokumenterat känslig för något som heter stjälkbakterios.

http://epi.lyckeby-industrial.com/Lyckeby101215/Templates/Normalpage.aspx?id=1897

Den som orkar läsa kan se att det är en bakteriesjukdom som följer med utsädet och som utlöses av ensval vår och en varm och blöt sommar. Idealiska förutsättningar alltså. Konsekvensen för mig är att jag måste mellanlagra potatisen hemma under några veckor innan Procordia i Eslöv kan ta in dem.

Så när den största chocken lagt sig var det bara att börja förbereda för mellanlagring här hemma. Som tur är så pressade jag en del halm i storbalar som jag lagt ut som stöd.

Här börjar lagret ta form.....

Humöret är definitivt inte på topp denna kväll och jag har avlagt ett löfte för mig själv att detta är sista året med potatis. Det är definitivt inte värt att ha ångest hela vägen från sättning till upptagning och få hela sommaren förstörd med sprutning och vattning. Hur det än går med årets skörd så får man räkna med kraftiga avdrag på priset på grund av den dåliga kvaliteten.

Annars har helgen varit angenäm. Ellen och jag var över en snabbvisit till Danmark för ett 50-års kalas. Vi tog bil o husvagn i fredag och kom hem igår kväll. Om vi haft regnigt och blött så kunde man se att det var definitivt värre i Danmark med en hel del fält som inte var tröskade. På ett par platser såg vi att man var ute och tröskade.

Men tillbaks till de egna problemen så är planen att så smått börja locka i morgon för att lägga i stuka. Och så får vi hoppas att Procordia för en gångs skull håller sin produktionsplan..