Till minne av Olga......

Inget är för evigt, inte minst livet, och igår tog det slut för en mycket kär medlem av familjen. Vår hund Olga, snart 10 år lämnade oss i stor saknad. Hon gladde oss med sitt goda humör in i det allra sista, men blicken i hennes ögon sade oss att hon var mätt av dagar, tyngd av en smärta som sade att hennes kropp gick på övertid. Det var inget lätt beslut att ta, men igår bad vi till sist Rickard att göra slut på hennes lidande.

Här några bilder till på Olga. Det sista med vår nya familjemedlem Molly som vi hoppas skall växa in i rollen som gårdens vakthund.....

Det sista fotot taget för ett par veckor sedan....

I övrigt är det inte så mycket som händer. Har gått två endagskurser. Den ena var en uppdaterngskurs för mitt växtodlingsprogram som är en databas där jag lägger in allt som berör odlingen på gården. Detta är ett måste för att kunna uppfylla alla de villkor på dokumentation av myndigheterna ställer på oss lantbrukare.

Här föreläser Per Olof Klang för en något trött kursdeltagare. Men det är skenet som bedrar, eftersom projektorduken är alldeles till höger om P-O

Länk till datalogisk hemsida

Den andra kursen jag gick på var något som kallas för YKB. Det är en yrkeskompetensutbildning som alla som kör lastbil skall ha gått innan 2016 för att få fortsätt att få köra lastbil yrkesmässigt. Utbildningen är uppdelad på en dag om året under fem år. Och den 1 mars var det spå dags att gå den andra kursdagen.

Och det är ju som det är med dessa påtvingande utbildningar som man bara måste gå igenom. Och denna var inget undantag, utan snarare tvärtom.

Det kändes som om ambitionsnivån var alldeles för låg både för den som gjort utbildningsprogrammet och för den som höll i kursen. Trots massor av utdragna pauser och lång fika och lunch var vi egentligen färdiga vid 12 men var tvungna att sitta av tiden till vid två. Så jag hoppas att det skall bli lite bättre tills nästa kurstillfälle...


Blev också uppringd tidigt förra fredagen av Uffe, strax efter 6, som jag lovat att hoppa in och köra plog- o saltbil när han inte har möjlighet själv. Har man kontrakt på plogning och saltning kan telefonen ringa när som helst under dygnet och då har man 30 minuter på sig att komma igång.

Så det var bara att hoppa i byxorna o komma iväg. Först gäller det att fylla upp med saltlösning som är det man oftast använder, eftersom det är drygare än att strö ut torr salt.

Här pumpas det saltlösning i tankarna på saltspridaren

Efter att fyllt upp tankarna så var det bara att ge sig ut och se till att E-22 mellan Hörby och Tollarp var säker att köra på. Dessvärre hamnade jag i allra värsta rusningstrafiken och det är inte utan att man undrar vad en del har i skallen när de sätter sig bakom ratten. Om man hade låtit hjärnan arbeta istället för att tuta o bära sig åt och önska mig av vägen så hade man kanske kommit underfund med att anledningen till att en saltbil befinner sig på vägen framför dem är just för att de skall komma säkert fram....