En mellandag......

Regnet fortsatte att falla under det mesta av dagen. Fram till nu (kl 08.30) måndag morron har det fallit knappt 25 mm som gör fantastiskt gott på allt som fortfarande växer. Och får vi bara bättre skördeväder är nog ingen större skada skedd.

Så det blev lite mys med min lilla dotter på förmiddagen, samtidigt med lite tittar på vädret. Jag hade fortfarande en förhoppning om matt rågen kanske kunde avslutas och lastbilen med full, men efterhand som dagen gick grusades förhoppningarna allt mer.

Under eftermiddagen ringde Kjell-Arne, en gammal arnbetskamrat och vän. Han hade läst min blogg och han hade lite tips o råd kring problemen med tröskan dagen innan. Han har jobbat med teknisk service på LMB och Lantmännen Maskin för CLAAS sedan början av 80 talet och det han inte kan om dessa tröskor är inte värt att veta. Så vi ska bla. kolla avståndet mellan de 8 avskiljningsrotererna och avskiljningslagskorna och också se om det finns en deformation på infästningen av dem som gör att det lättare blir stopp. För ett stopp är definitivt inget man vill ha och jag fortfarande så öm i fingertopparna efter att ha dragit ur stoppet att jag knappt kan skriva.

Så när klockan blev fem kom Per Ola och vi kunde ta hem tröskan o lastbilen från fältet. Jag var lite orolig att regnet kanske skulle ha gjort det besvärligt att få ut bilen men det var ju bara att försöka. Nu fick jag testa Magnus nya lastbil för första gången "på riktigt". Jag fördelade om vikten på boggin och lade över mer vikt på drivhjulen. Detta sker över luftfjädringen och det är bara att titta på en display och se hur mycket vikt man har på de olika axlarna. Sen var det dags att pröva den nya växellådan. Det känns väldigt ovant att det inte finns någon kopplingspedal att trampa på som hans förra bil hade när man ska igång. Å andra sidan finns det ett "mjukisläge" där växellådan nästan uppför sig som växellådan på en lastmaskin. Det är perfekt vid tillfällen som dessa så att man inte får hjulspinn eller motorstopp. Och hela färden ut från fältet gick som en dans.

På vägen hem passerades föräldrarna där Esther var placerad. Esther, som är ett stort lastbilsfreak (hon säger bassill istället för lastbil) blev överlycklig när hon förstod att hon skulle få åka med far i lastbilen.